Jag är lite up and down just nu, ena sekunden sprutar tårarna och i nästa är jag glad. För många låter det säkert löjligt till vilken anledning jag beteer mig så här men för dem som har en familj ser kanske mer grejen.

Jag ska nämligen ta över Bergen området för ett tag framöver och jag är verkligen glad att jag har fått denna chansen, dels för att jag får mer och fler att jobba med och för att jag äntligen får åka till Bergen!


Och anledningen till att jag lipar är för att jag har en familj som jag inte vill släppa en sekund, nu när jag jobbar heltid så tycker jag inte att dagarna räcker till och mest ont gör det att inte får ha mer tid tillsammans med Ella för jag märker verkligen hur mycket jag missar sedan hon har börjat i barnehagen och jag har börjat jobba.
Och nu ska jag alltså vara borta ifrån mina två älskade i två hela dagar plus en natt var tredje vecka (man flyger till Bergen) . . och så vill man ju gärna träffa sina vänner i mellan åt med.


Det är verkligen jobbigt att känna att man inte räcker till, att det känns som att det enda jag gör är att jobba. Missförstå mig rätt, jag tycker verkligen om mitt jobb men det hade varit så mycket bättre om ett dygn kunde innehålla betydligt flera timmar så att man hann med allt man ville om dagarna och så man slapp all ångest och det jädrans dåliga samvetet.


Men som sagt samtidigt ska det bli kul att få ta hand om ett helt nytt (för mig i alla fall) distrikt och det är ju faktiskt inte helt fel att få bo på hotell och äta hotell frukost då och då.


Det är i alla fall tur att jag har Jonas som ställer upp och stöttar mig till 100%! Idag sa han Æhh du trenger vel ikke å ha dårlig samvittighet, vi klarer oss fint vi utan mamma, ikke sant Ella? :) ♥